lördag 9 april 2011

Säte - vänding eller ej?

Nu är jag hemkommen från antenatal. Bebisen ligger i säte -buse! Vi har fått tid till vändningsförsök på måndag morgon. Nu ska vi under helgen bestämma om vi vill genomföra vändningsförsöket eller inte. Om vi väljer att inte göra det så blir det i stället ett informationssamtal om snitt på måndag. Chansen att han lyckas vända sig är väldigt liten eftersom jag är förstföderska och då han legat i säte så pass länge, så det känns väldigt onödigt att låta bebisen utsättas för detta. Känner mig kluven... Obestämd Vill inte risker att han blir stressad, att han får ont, att navelsträngen lägger sig runt halsen eller att moderkakan lossnar. Om vi väljer att inte göra vändningsförsöket så känns det som att jag är feg och väljer den "enkla" vägen (jag vet att det inte är enkelt att genomgå ett snitt, det är bara en känsla). Det känns som att det är mitt fel att han ligger fel... Jag vet att det inte är så, men läkarna på förlossningen kommer förmodligen att göra allt i sin makt för att vi ska göra det. Jag antar att det mycket handlar om en pengafråga. Vill heller inte att de tror att jag velat ha snitt hela tiden och nu känner mig lyckligt lottad som fått en bebis som lägger sig fel. Så är det absolut inte. Jag har sett fram emot en vaginal förlossning. Blir det snitt så kommer jag sörja att jag gått miste om den "naturliga vägen". 
 
Dessutom säger vår barnmorska och läkaren på antenatal olika saker. Barnmorskan säger att man inte gör vändningsförsök på mig då moderkakan sitter i framvägg (risk för att dra loss den) medan läkaren säger att det inte finns några som helst risker. Att inte alla kan säga samma sak, det skulle ju underlätta! Skrikandes

Det blir många funderingar i helgen... Jag avskyr val!