Snitt nästa vecka!

Tackade nej till vändningsförsök i dag. Fick tid till inskrivning på måndag, snittet sker på tisdag, onsdag eller torsdag nästa vecka. Vi får reda på exakt vilken dag det blir på inskrivningen. Vi får ut vår lille pojk lagom till påsk, det känns fantastiskt (och väldigt läskigt)! Är väldigt nervös inför snittet men längtar något oerhört efter bebben

Tror vi avstår vändningsförsök

Jag tror att vi ska avstå från vändningsförsöket, vi är nästan helt säkra på det. Det känns så jäkla onödigt att utsätta bebisen för stress och obehag och riskera att det uppstår allvarliga komplikationer då chansen att det lyckas ändå är så liten. Det sa läkaren också, att det troligtvis inte skulle gå, och att läkaren som utför vändningsförsöket inte kommer bli ledsen vid ett misslyckande då det är så vanligt (som att vi i så fall skulle genomföra det för att en läkare ska känna sig duktig om han/hon lyckas... ). Jag hoppas att det inte ska vara några problem att tacka nej på måndag, men läkaren sa att vi skulle berätta om vårt val så snart vi kommer in i rummet så att vi kan nyttja tiden till snittinformation. Så det låter ju inte som att det skulle vara några konstigheter.

Säte - vänding eller ej?

Nu är jag hemkommen från antenatal. Bebisen ligger i säte -buse! Vi har fått tid till vändningsförsök på måndag morgon. Nu ska vi under helgen bestämma om vi vill genomföra vändningsförsöket eller inte. Om vi väljer att inte göra det så blir det i stället ett informationssamtal om snitt på måndag. Chansen att han lyckas vända sig är väldigt liten eftersom jag är förstföderska och då han legat i säte så pass länge, så det känns väldigt onödigt att låta bebisen utsättas för detta. Känner mig kluven...  Vill inte risker att han blir stressad, att han får ont, att navelsträngen lägger sig runt halsen eller att moderkakan lossnar. Om vi väljer att inte göra vändningsförsöket så känns det som att jag är feg och väljer den "enkla" vägen (jag vet att det inte är enkelt att genomgå ett snitt, det är bara en känsla). Det känns som att det är mitt fel att han ligger fel... Jag vet att det inte är så, men läkarna på förlossningen kommer förmodligen att göra allt i sin makt för att vi ska göra det. Jag antar att det mycket handlar om en pengafråga. Vill heller inte att de tror att jag velat ha snitt hela tiden och nu känner mig lyckligt lottad som fått en bebis som lägger sig fel. Så är det absolut inte. Jag har sett fram emot en vaginal förlossning. Blir det snitt så kommer jag sörja att jag gått miste om den "naturliga vägen". 
 
Dessutom säger vår barnmorska och läkaren på antenatal olika saker. Barnmorskan säger att man inte gör vändningsförsök på mig då moderkakan sitter i framvägg (risk för att dra loss den) medan läkaren säger att det inte finns några som helst risker. Att inte alla kan säga samma sak, det skulle ju underlätta! 

Det blir många funderingar i helgen... Jag avskyr val!